För apparater som tex dvärgbrytare MCB , effektbrytare MCCB samt luftbrytare ACB , dessa ska klara av att bryta den högsta kortslutningsströmmen utan att skadas och de ska detektera och lösa ut för den minsta kortslutningsströmmen som kan uppstå i kretsen. Sedan har vi passiva apparater och produkter som måste ha ett separat överströmsskydd typ kanalsskena, lastfrånskiljare, skensystem mm.
Skyddsapparater typ dvärgbrytare (MCB), isolerkapslade effektbrytare (MCCB) och luftbrytare (ACB) byggs och provas enligt en produktstandard. SS-EN 60898 för dvärgbrytare till bostäder (betjänas av lekmän) och SS-EN 60947 för övriga applikationer där instruerad personal handhar utrustning och drift/underhåll.
Dessa standarder definierar bland annat hur hållfasthet ska kontrolleras enligt vissa regler. Provning sker på passiva produkter utan eget överströmsskydd (typ lastfrånskiljare) eller på produkter med eget överströmsskydd (typ effektbrytare). Normalt så pratar man om högsta och lägsta kortslutningsströmmen, vi har Ik3 (trefasig), Ik2 (tvåfasig), Ik1 (enfasig) och jordfel (Ijf, Ief).
För dvärgbrytare är den vanligaste nivån på kortslutningsbrytförmåga (Icn) 6 och 10 kA enligt SS-EN 60898. För isolerkapslade brytare MCCB och luftbrytare ACB enligt SS-EN 60947 är en vanligt använd kortslutningsbrytförmåga (Icu) 50 kA.
I produktstandarden anges metoder för att kontrollera selektivitet och hur man kan öka en apparats kortslutningshållfasthet/-brytförmåga - det man normalt kallar back-up eller kaskadkoppling. Schneider Electric har testat kombinationer av effektbrytare, dvärgbrytare, smältsäkringar, lastfrånskiljare, jordfelsbrytare och kanalskenor vilket har resulterat i en tabellsamling som visar vilken brytförmåga/kortslutningshållfasthet olika kombinationer av apparater får tillsammans. Tabellsamlingen tar upp både selektivitet (discrimination) och back-up (Cascading).
Tabellsamlingen visar att många dvärgbrytare klarar av att bryta en högre kortslutningsström än vad de ursprungligen är provade för vilket beror på att dvärgbrytaren samarbetar med uppströms effektbrytare.
Tabellsamlingen med denna info sammanställd hittar du här: Tabellsamling Selektivitet, kaskad samt koordination
Skyddsapparater typ dvärgbrytare (MCB), isolerkapslade effektbrytare (MCCB) och luftbrytare (ACB) byggs och provas enligt en produktstandard. SS-EN 60898 för dvärgbrytare till bostäder (betjänas av lekmän) och SS-EN 60947 för övriga applikationer där instruerad personal handhar utrustning och drift/underhåll.
Dessa standarder definierar bland annat hur hållfasthet ska kontrolleras enligt vissa regler. Provning sker på passiva produkter utan eget överströmsskydd (typ lastfrånskiljare) eller på produkter med eget överströmsskydd (typ effektbrytare). Normalt så pratar man om högsta och lägsta kortslutningsströmmen, vi har Ik3 (trefasig), Ik2 (tvåfasig), Ik1 (enfasig) och jordfel (Ijf, Ief).
För dvärgbrytare är den vanligaste nivån på kortslutningsbrytförmåga (Icn) 6 och 10 kA enligt SS-EN 60898. För isolerkapslade brytare MCCB och luftbrytare ACB enligt SS-EN 60947 är en vanligt använd kortslutningsbrytförmåga (Icu) 50 kA.
I produktstandarden anges metoder för att kontrollera selektivitet och hur man kan öka en apparats kortslutningshållfasthet/-brytförmåga - det man normalt kallar back-up eller kaskadkoppling. Schneider Electric har testat kombinationer av effektbrytare, dvärgbrytare, smältsäkringar, lastfrånskiljare, jordfelsbrytare och kanalskenor vilket har resulterat i en tabellsamling som visar vilken brytförmåga/kortslutningshållfasthet olika kombinationer av apparater får tillsammans. Tabellsamlingen tar upp både selektivitet (discrimination) och back-up (Cascading).
Tabellsamlingen visar att många dvärgbrytare klarar av att bryta en högre kortslutningsström än vad de ursprungligen är provade för vilket beror på att dvärgbrytaren samarbetar med uppströms effektbrytare.
Tabellsamlingen med denna info sammanställd hittar du här: Tabellsamling Selektivitet, kaskad samt koordination